Webplatsen uppdaterades
2010-02-03

STORMPRINCESS till Sällskapet Ångbåten

En av de mindre och genuinare bogserbåtarna i Göteborgs hamn har tillförts Sällskapet Ångbåten som gåva från Röda Bolaget, Göteborgs Bogserings- och Bärgninqs AB.

Det är Bogserings AB Stormkings bogserbåt STORMPRINCESS som, sa att säga, blir "museiföremål" i vår lilla flotta av kustångare och hamnfärja.

Det skall genast sägas att STORMPRINCESS saknar ångmaskineri, den är sedan 1956 utbytt mot en Skandiaverkens råoljemotor. Det är faktiskt denna som gör STORMPRINCESS intressant när så gott som alla andra småbogserare har fått högvarviga dieselmotorer.

STORMPRINCESS i ursprunglig färgsättning med svart skrov och namnet målat på skrovet. Foto Krister Bång 26 april 1963.

STORMPRINCESS är en ursprunglig "stormare", byggd 1908 på Wilhelmsbergs mekaniska verkstad för Bogserings AB Stormking i Göteborg.

Wilhelmsbergs mek verkstad lag vid nuvarande kaj 101 i Frihamnen och fungerade som reparationsverkstad för bogser- och kanalbåtar. För detta ändamäl tillkom en slip 1883. Varvet byggde även en del bogserbåtar, bl.a. för Ryssland.

Wilhelmsberg avvecklades när Göteborgs Frihamn började byggas. 1913 skedde besiktningen av STORMPRINCESS på varvet men 1915 vid Lundby mek verkstad. Varvsområdet försvann helt 1916 när arbetet med Frihamnen kommit sa långt.

Såväl ångpanna som maskin byggdes av Wilhelmsberg. Det var en kompoundmaskin på 100 ind. hkr. STORMPRINCESS är 16,56 meter ]äng och 4,22 m bred. Skrovets djup är 2,40 m, djupgåendet ca 2,25 m.

Längst förut under däck ryms förråd och under styrhytten, för om maskinrummet, finns inredning för besättningen. Akter om maskinrummet finns ett förrådsrum.
Besättningen bestod av tre man, skeppare, maskinist och eldare. Efter motoriseringen är det två man, skeppare och motorskötare.

STORMPRINCESS på prov och instruktionstur till Fartygsmuseet i Lilla Bommen den 4 maj 1982.

Redan frän början förefaller STORMPRINCESS ha fört passagerare vid sidan om de vanliga bogseringsuppdragen. De första besiktningsbevisen frän den tiden beskriver fartyget som "4:e klassens ångfartyg". Som exempel kan nämnas att ångaren GöTEBORG tillhörde första klassen, LYSEKIL andra klassen, skärgårdsångaren STYRSÖ tredje medan slupar och mindre bogserbåtar tillhörde fjärde klassens ångfartyg.

STORMPRINCESS fick före 1915 föra 43 passagerare inomskärs till Marstrand, detta utan ett enda livbälte ombord men väl sex livbojar.

Sedan Statens Fartygsinspektion inrättats blev kraven strängare och för de då 48
passagerarna i inre fart krävdes livbälten för var och en utom på Göta Älv då antalet passagerare fick utsträckas till 66.

I huvudsak bestod STORMPRINCESS arbetsuppgifter av pråmbogseringar i Göteborgs hamn. Gasverket var en stor kund hos Bogserings AB Stormking vars bogserare skötte transporter av kolpråmar mellan fartyg och upplag. Den smalspåriga Västgötabanan slapp dyrbara omlastningar genom att köra ombord järnvägsvagnar på pråmar vid färjeläget i slutet av Gasverkskajen. Stormbogserarna förde så pråmarna till fartygen i övriga hamnen.

STORMPRINCESS förefaller ha underhållits va genom åren. Sedan man skött underhållet vid Lundby mek verkstad skedde detta på Lindholmen när Lundby lades ned. Efter kriget anlitade man Bohus varv.

Motoriseringen skedde 1956 då panna och maskin fick lämna plats för en Skandiaverkens råoljemotor typ 295 B. Det är en tvåcylindrig, tvåtakts, enkelverkande motor som utvecklar 210 hkr vid 300 varv per minut.

Motorn har backslag som manövreras hydrauliskt. Propellern har fasta blad.

Artikeln är hämtad ur Tidningen Ångbåten nr 55, Juni 1982
Artikelförfattare: Ingvar Kronhamn

Tillbaka

Denna sidan uppdaterades senast: 2001-12-30